Hate to say: I told you so.

Kom inte hem så sent från Malte igår så fick mig lite välbehövd sömn vilket har gjort mig till en liten piggelin idag.
Betty och jag sitter som vanligt och diskuterar förhållanden och hennes nya upplevelser får mig att undra, hur seriösa får förhållanden vara? Jag är ett perfekt exempel på tjejer som inte vill vara fast utan vill känna sig fria. Jag hatar allt översött romantiskt och jag vill inte bli ringmärkt eller fast med den andres husnyckel, men vad är rätt? Om den andre i förhållandet behöver sånt, hur mycket ska man böja sig och gå med på? Med min favvo kan inget bli för gulligt eller sött, men i förhållanden är jag allergisk mot det, måste jag genomhärda det eller borde jag bara hitta någon som känner som jag?
Betty är i ett dilemma som jag skulle kräkas av att själv sitta i, men frågan är: ska man binda sig för den andres skull? Hur mycket ska man låta sig fångas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0